fredag 23 november 2018

Gramatiken at jamsken


När man tæla jamska så ha dæ vell vårte var atte som orl kan shluut mæ olik ændelsa.

Biln – bila - bilan – bilom.

Herre hæng de dænne ihop?
De beror på orle frammaför herre orle etterat ske seijes.

Biln stog danen. Je såt ti bila. Då komme all ænner volvobilan, Då vårte ne trångt milla bilom.

Huse e hitaför sjöom, de dæn tvoan som e söat. Inni husan finns e bol. Ti ein taom at bolan ligg n kniv.

Du fekk tvo brev. Ett ta brevom va int at deg. Ge de breve at meg för de e mett namn som står skreven på brevan.

Te prata på de henn vise de e unikt för e språk i norden nuförtia. Gammart låtte sesånen herri all indoeuropeiske språkom å låt sô herri som ta don æn idag fast inte henen i Sverige. De e bærre te Islænsken å färöiska de e kvær å så te jamsken å nôgôr fler folkmål i Nare å i Dælom. Fast mæ håppo glöm ta å ha tege eet svensken.

Je tytje atte de e synn. De ha gått sô långt atte de int tjens fel å seej fel.

De e framaförorla som bestæm herre sakorle ske sejes. N Bo Oskarsson ha redd ut herre de häng ihop på heimsia si. http://www.bo-oscarsson.org/Jamskgrammatik.html

Som dæ sir sô ere int bærre på ett sett orla ænres. De ske je hæl på mæ te försöjk te begrip nu hæna. Man nu får e rekk te för n henn gånga.


De går höör de henne på https://soundcloud.com/user-111094165/sets/om-jamska

fredag 23 mars 2018

Gullrinjen at n’farmor.

Den här historien är berättad av Anna Natanaelsdotter som bodde i Häggesta, Häggenås.
Hon föddes den 15 maj 1851 och dog 19 januari 1933. Den är nedtecknad av Gustaf Rydstedt. Här kan du lyssna.



Gullrinjen at n’farmor.

Nær je va lilsstårs brukkt je stånnom spriing hitat n’gammalfarmor herri gommorstugû å hæls på’a. Å de tyytj je allste’n va sô artut. Då lyyst auga opp på a farmor, å hu vårte sô fejen nær je komme. De va jussom hu skull ha vårte værmar om järte då, å minna frå bandoms- å ongdomstin tine opp å titte fram u augom hennes. A’ farmor kalle meg Solstråln, å i blænt saa Lish-Ann.

Mæn n’ afta sô tyykt a’ farmor ætte de drog ut på tia, innan Solstråln komme, å då hælse næ mæ nûn ta gåshsfoltjan, dæ va mæn far, ætte je skuul komma hitat ’a. Je va sekstan år nô å tjæænt hemæ a Styv Lars i Kosste, å nær je hadd koke grötn om kvæln sô gekk je heim.

Nær je hadd komme in hitat n´farmor sô tyykt je atte hu va tystar å såg mer fåndersam ut æn vanle.

- Vô vill du gommor? fråge je.
- Å de e just itnô. Je ville bærre si de, å sô vill je ge de rinjen men.

Hu gekk itat skåpan , å sô tog a’ fram rinjen, som hu haad herri ’n sôlverdås. Hu titte sô lææng å gott på rinjen,å sô ga a’ meg ’n å saa: De henne e de kereste je ha på joln. Ta ’n å nôr du sir på ’n sô ske du komma i haug a’ gammalfarmor.

Te få si på gullrinjen at n’ farmor hadd alten vô de roligeste je viist, å nu hadd je fått ’n å skuul få ååg ’n sjælv. Je skynne me å takke, å je mins herri hårt je hålsht ti hanna at n’ farmor n’ dæn gånjen, å je minns atte hanna hennes tjentes sô gammal å kall. Mæn je vårte sô fejen å skynne me tebaker, å a farmor fekk væ før se sjælv mæ minnom å tankom siin.

Mæn n’ ænner måran vare ittnô roleje. De va ’n ææn solstrål då, som hadd vô in å hælse på a’ farmor å lyst opp ansikte hennes. A’ farmor hadd gått ifrå oss, å je minns hærre je sôrd a’. Hu döö artanhunresekstiseks.

Ti’a gekk, å je vaks nô å vårte stor, mæn de va nô int sô role all gångan. N’ far gekk snartt somû vejn som a’ farmor. Då n’ far døød sô sett dom te førmynnar at me på tinjan. Førmynnaran va vist fala ampen på n’ dæn tin, som dom tø fell væ nu å tøkker dæn. De vårte auktion, å alth som haul me te skull sæles. Dit haul nô å rinjen som je fekk ta’n farmor. Mæ va tvo sysshen som skuul æærv a’ farmor. Man de fanns ingen ææn æn n’ far å a’ mor som va te vittnes på ætte je hadd fått rinjen, å nu va nô n’ far dö. Je minns vô je grein å ba, ætte je skull få ha kvær rinjen som je hadd fått ta a’ farmor siist gånjen je tæla mæ’n, mæn de hålp it. Hæn va nô tånn å lætt, man de va gulle å haad værde, å alsht som fanns skull vænnes i pæning. Mæn auktionsfåttje, grænnan som så væl viist ætte je hadd fått rinjen ta a farmor siist gånjen je tæla mæ’n, dom tjænne på se ætte je ønshe få ha kvær rinjen, å dom tyykt de va synn å bjø på’n, jo-då-väl.

Aktionist’n slo bort’ n før goprise, å de va förmynnar ’n som löst in ’n för tri kroon at dotren sæn. N’ dæn stårsa, dotra at førmynnara, tysht mytje om rinjen men å skull ville åg ’n , å nu hadd ’a fått ’n. Han va litte før stor at ’n, mæn hu hadd på’n ændå om søndagan, då hu skull væ rektût fin å gå te tjørsh’n som dom brûûkt mytjenheita på n’ dæn tin.

Mæn n’ søndagsafta va olykka fraam før førmynnardotren. Hu hadd lånnt bort ’n at ej som hejte Nes-Kristina, å hu tappe rinjen herri fausan hermæ a Tapper-Ola. Hæn ramle milla mura å spisbre’n, hæll ringvea dom kaal. Dom leite lææng, mæn de va omøjla te finn igæn ’n

Sô va rinjen boort e længer e ti, mæn han komme tebaker n’ vakker n’ dag. De hadd nô gått unjefer n’ førti år mæn sô hadd fause at a’ Tapper-Ola brønne opp. Nær dom skuul môkô på perlænne sô tjaul dom jøningen å jola frå grånna der fause hadd stått. De va int n’ Tapper-Ola som ååt gåln nu uttan de hadd vårte n’ ææn egar.

Nu sô ere sô mæ meg ætte je ha alsth’n ville ærbejte nôr je haad kraftan ti diin, mæn nu e je snartt åtti år å då bäll je int gæra sô mytshe. Nu var’e på seinhåsta e år, de va kom je ihaûg, på sjælve mittjællsmæssaftana, je skûûl itti Tapper-Ola gåln å haak peran. Dom haad bærre fyyr fåra ohakke. Nôr je komme dit sô saa a’ Ann, tjæringa herri gåla, ætte de va bæst ætte je va iin å hålp te n’ dæn dan sô fækk e væ mæ perom sô lææng. Mæn då sværa je dæ, ætte om int je fækk haak peran sô går je heim. Nu vårtene sô ætte n’ pøjk å je skull gå å haak peran. Mitt æt daja skein sola sô finnt å je fekk si nô som lyyst sô blankt herri fåårn der je hakke. Å nôr je tog oppe å tog på såg ææt, sô var’e gullrinjen at’n farmor. Je kan fæl int tæla om hærri fejen je vårte. Ja de kan gå bra ûnnela ti herri n’ henn væla iblænt. Rinjen ha je kvær, å de e nôn ta bana miin som ske få ærv’n æt me.


E æna hænnels kan je tæla om som viis ætte je ha n’ sershela tur te finn igæn gulle som je tappe bort.
De va n’ vinter, je skull gå te Granbu. Je gekk n’ jeinveig gønom skogjen. Nôr je hadd komme fram hitat gåla sô vårte je var ætte je hadd tappe bort de eine ørhænge mett. Je gekk tebaker å lææt man de va omøjla te finn igänn ’e.

Om vårn sô vare n’ snikkar som gekk sommû vejn. Ja alldeles sommû vejn gekk n’ int, uttan han gekk n’ geinar’n vej, å då gatt’n kliv øve n’ haga. Der låg’e e stor e snöfænn kvær om vår’n. Nær han skûûl kliiv øve hagan sô staup’n å søød henran itti snøn. Han fekk full nævan mæ snø, å n’ dænn snøboll’n gekk’n å klææmt på sô lææng ætte ha tine opp. Sô tjænne’n ætte han haad nô hårt kvær ti næva, å nôr han såg ææt sô var’e gullørhænge mett. Sô je haad n’ fala tur n’ dæn gånjen å.

-----------------------------------------------





fredag 16 mars 2018

Behövs jamska?


I måra ske je prata e litta stånn på årsmöte at Heimbygda. De ske hannel om språkkommittén å vô mæ gær å fånder øve. Je ske int læsa opp punktan nea mæn prata ront dom nôgûr minuta.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Behövs jamska?


Behövs svenska? Ere int lik bra te å gå øve at engelsken nær æ ændå håll på, mæ e ju på go vej? Såmû argumenta gæll fell?

Vô ske re væ bra för?
  • Sjælve språket e ein ta viktigeste kulturberarn
  • Jamtskan e n’ viktûn deil ta kulturarve vårt.
  • Man kom int lik lætt i underlæge nær man prata heimspråke mot om gett prata e språk som man lærd se.
  • Kan man tæla jamska å e ong kan man kænse grom. De e som n’status.
  • Det e bra för all å kunne måång språk. De hannel int om å væle bort, i stælle vål svenska berike.

I december 1999 beslute riksdan ”att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk”.


Hot.
  • De som håll på vål nunen i Sverige e atte genuine dialektan försvinn. I stælle våle regional standardspråk som tar öve å de e te stor deil før atte dom hörs herri radio’n och i TV’n.
  • Talspråk som skel se från riksspråke kan våål sitt som hamsut å minner vært om de vål ovanla å bærre nôgôr som tælane.
  • De e mytjenheit ta radio’n o TV’n barna tar eet språke.
  • Lantmäterie godkænn int de rette gamle namna på kartom siin

Vô behövs.
  • För att e språk ska væ levenes gett man kunne höör’e å de gett væ möjla å få tæla’ne.
  • Man ske int kæn’se tvungen å sveensk hemmæ myndigheitom hell på ænner stela.
  • Atte jamska vål sitt på mæ e positiv e’syn.
  • Jamska på schema herri skolom.
  • Olboka finns ti n’ app mæ uttal

Önschning
  • Jamska vål erkænne ”som ett regionalt språk enligt EU's ramkonvention”
  • Jamtlans Radio, en radio och TV kanal på jamska.
  • N’ tidning på jamska.

Vô ske gæra?
  • Anvæn jamska hell de mål dæ ha, De inspirer ænner eina te å gæra lik ens.

t engelsken mæns mæ ændå håll på, mæ e ju på go vej? Såmû argumenta gæll fell?

Vô ske re væ bra för?
  • Sjælve språket e ein ta viktigeste kulturberarn
  • Jamtskan e n’ viktûn deil ta kulturarve vårt.
  • Man kom int lik lætt i underlæge nær man prata heimspråke mot om gett prata e språk som man lærd se.
  • Kan man tæla jamska å e ong kan man kænse grom. De e som n’status.
  • Det e bra för all å kunne måång språk. De hannel int om å væle bort, i stælle vål svenska berike.

I december 1999 beslute riksdan ”att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk”.


Hot.
  • De som håll på vål nunen i Sverige e atte genuine dialektan försvinn. I stælle våle regional standardspråk som tar öve å de e te stor deil før atte dom hörs herri radio’n och i TV’n.
  • Talspråk som skel se från riksspråke kan våål sitt som hamsut å minner vært om de vål ovanla å bærre nôgôr som tælane.
  • De e mytjenheit ta radio’n o TV’n barna tar eet språke.
  • Lantmäterie godkænn int de rette gamle namna på kartom siin

Vô behövs.
  • För att e språk ska væ levenes gett man kunne höör’e å de gett væ möjla å få tæla’ne.
  • Man ske int kæn’se tvungen å sveensk hemmæ myndigheitom hell på ænner stela.
  • Atte jamska vål sitt på mæ e positiv e’syn.
  • Jamska på schema herri skolom.
  • Olboka finns ti n’ app mæ uttal

Önschning
  • Jamska vål erkænne ”som ett regionalt språk enligt EU's ramkonvention”
  • Jamtlans Radio, en radio och TV kanal på jamska.
  • N’ tidning på jamska.

Vô ske gæra?
  • Anvæn jamska hell de mål dæ ha, De inspirer ænner eina te å gæra lik ens.

söndag 21 januari 2018

Djupsnøn

De bra lääng sæn de va sån djup n'snö, milla 60 og 70 centimeter ere på lægdom vår hen i Borglunda. A Gudrun og je ha e skiettje som e 1,2 km lång. De e ront legdan. N´dæn ettja ha snödd öve hell dreve igæn milla gångom sô mæ ha gøtte spåre vånn gång som mæ ha lete på oss skia.

Här kan du lyssna.



måndag 4 december 2017

Have ha sønke!

Klicka för att lyssna Sen du startat ljudet kan du gå tillbaka till den här sidan och följa med i texten.

E liv e bra stutt. Før folktje å i genomsnitt mein je. Man sir å minns bærre ænringan og nyheitan tia man lev. De man inte vål var lik lätt e hærre själve jola ænres.

Att have å strann fløt se ha althtn fascinere meg. Nu bor je ner Gesun som e 200 meter omma have. De e en sjø som Indalsälven, hell Storåa som je hella vill seei, rinn gønom.
De ha sitt ut ænelåns om je hadd stått hen fast før 8000 år sæn. Då vare int sô mytshe kvär ta inlansisn. Je hadd sitt e fjord som va mest 10 mil lång, å rakk tvo mil te oppøver. Stuguberge ha blaga se te de vattne.
Om sommurn nær je fäles æt vejom mot Kramfors våle både längs daln æt Storåa å æt Ångermanälva. Då sir je før inner auga min øijan der de nunen står e berg, å en vik ta have där de nunen e en sjø. Vô myche nytte læn mæ fått aldeles te shängs. Å meir ta diin våle.

Långsett ostkustn i norre Sveige flötse fjôrun mysche. Der højse bakken nera ein meter på hunner år. De vål mæn var på e lifsti. Ändå meir ere i Finlæn ettesom der e sô jamt. Nær inlænsisn va som tjukkest klämt´n ne bakken 700 meter. Om 2000 år han gått tese som han va innan istia. Varje år våle ikring 100 hektar mer læn i Kvarken. Vô førfedran vår skull væ brydd før de dæn fenomene. Dom meent nog atte de va have som sånk. Hell æt de e nô sorts skrømteri som rådd før e. De känns bra te vætta hærre de häng ihop. Ætte man veit vô de e som gär ætte de vål som de e. Inger jätta hell guda som dom førklarene alsht mæ før i tin.

Mæn visst skulle væ bra artut å få si herre de kunn væ om drygt 2000 år. Då e Bottenhave 20 meter leger om höjinga int kom ta se. Føijan e om int Holmøn å Ängesøn som høør te Sverige, int sitt ihop mæ fastlænne æt Finlæn då. 

Botnviken ha vårte en insjø uttan sælht ti vattnan. De ha vårte e store å milla Holmøija å svenske fastlænne. Hu voo 1800 meter brei å ætte tia går så skulle våål nerar ändå emilla. I dag sô ere 7½ km brett. Kanske nôgôn skuul ville byyg en kraftstation der mæn de e int gott å vætta om de behøfs nôgô som e byggt ta mänichan då. Forsn han bygg se själv han. Naturn ænres heile tia.
Fast ha all isn på Grönlæn blattne bort, våle æne.

De e vere som rår før de hen änringan ta lænne å have. Å æt dæ i sen tur änres, ere int bærre ein sak som rår før. Flestan ta dom som veit, mein ein ta dom sakrom e kôldioxidn. Han brooms int solstrålan som skin på jolklote. Värmen som stråål ut från jola, vål deremot bromse ta kôldioxidn. Derfør våle glyar på jola.

De ha vårte mer ta kôldioxidn ti lufta. Han e nu 0,0004% å de e de meste de ha vô på 800000 år. De ha gått fort på slute. Han ha auke mæ 40% mot vô de va innan industrian fanns. Meste ta kôldioxidn ti lufta kom från sjøom å havom. De e bärre ein tjugondeil som folke rår før ta utsläppa. Ettesom dæ utsläppa kom från kôl som ha føntes bønnen inni jola ere bærre dæ som rår før aukninga hærri lufta.

Nær de vål værmar blattne isan på lænn å have stig. De før mæ se konsekvensan innom e nerar e ti, som 100 år hell minner. Kanske redan nu. Have et op lænne, vere vål meir vållsamt. På såm stela regne minne å ænner stela meir. Der kan jola ge se iveig utøve bakkan.

Man kan våål ampen før minner. Man inge ont som int ha nô gott mæ se. De som väx på jola sug atse kôloxidn u luftn nærr sola skin. Finns'e bærre vattn sô kan växtlighetta og jolbruke hen vål gynne. De e myshe tal om kôldioxidn å metan som vål ta mæ et køtte. De e skerne på køtt å køtt mein je. Lætt kreka äta grese från lägdan å int kraftfodre då stan kôle kvär hærri backa. Te skerne från å odel korn på åkran som då get restes all åra.


Ont om vattn å lænn gär att folke vål osams. Krige kan komma,  mæ nøa, svälchtn å sjukdommom. De e nog sekrest ætn mæ tar at oss å ænner betene vårt. Å less höör Trump! /John-Erik Johansson

tisdag 14 november 2017

Fiber

Om lördan var'e inviginga ta fibernete vårt. De ha ju redan vô i drift nu på dan i tvo år sô iviginga tövere.
Byssbon rånt Gesun å långs Ammeråa ha gjönom Ammeråns - Gesundens ek.f. självenes klare projekte. Sjælv ha je vô leije ti föreningen från förste begyn. Nunen e allt grett. Mæ ha snæspt e internet, omtrent 100 Mbit/s, TV o fast'n telefoni för 350 kroon i måna. Mæn hadd folktje ti styrelsa från begynn visst allst vô de handle om nær de gæll hanteringa ta blankettan o ansvare ere frågan om mæ ha tordes tege på se ne. De e mytje som kan gå snett nær man uttan o kunne nog o int vô mæ för, drar på-se nôgô som e sô ofata. Nog bole væ staten som ha ansvare för infrastrukturn å int byssbon.


I lördags var det invigning av vårt fibernät. Det har visserligen varit i drift i exakt två år så invigningen har dröjt. Byborna runt Gesunden och längs Ammerån har själva genomfört projektet i regi av Ammeråns-Gesundens ekonomisk förening. Själv var jag engagerat i föreningen från första början. Nu är det klart och allt fungerar. Nu har vi snabb internet, ca 100 Mbit/s, TV och fast telefoni för 350 kr/månaden. Men hade ledamöterna i styrelsen från början vetat allt vad det innebär i administration och ansvar är det frågan om vi vågat tagit på sig det. Det är mycket som kan gå snett när man utan tillräcklig kunskap och erfarenhet drar igång något så riskfyllt. Rimligen borde det vara statens ansvar att bygga infrastruktur och inte enskilda bybors.

Invigningsfest på Höggården. 11 november 2017




lördag 4 november 2017

Ändrade planer



Tængt å tæla om vô som ha hænne n' henn dan. Meiningen va ju atte je skull monter nôgôr  LED-strålkastara som je kööft i går nær mæ va te staa. Mæn då riingt n' byssbo å han saa atte han hadd hôgge u ti dikan å unres om je ville ha ven. Mæ eel mæ flis å kan nytte både de som e grænt å lite gröver. Ettesom vere vål sämmer framöverere bäst å pass på innan ven vål övesnödd. Tvo læss van je få heim innan de vårte mårt.

Tänkte berätta vad som hänt i dag.  Meningen var ju att jag skulle montera några LED-strålkastare som jag köpte i går när vi var till Östersund. Men då ringde en bybo och sa att han huggit ut i diket och undrade om jag ville ha träden. Vi eldar med flis och kan nyttja både små och lite grövre träd. Eftersom vädret blir sämre framgent är det bäst att passa på innan virket blir översnöat. Två lass hann jag få hem innan det blev mörkt.

ÖSA 250